Vi vaknar tidigt varje dag i detta lilla paradis. Tiitin har haft vissa svårigheter att sova, ena dagen p.g.a. busväder, regn och vindar som susat i vår lilla bambu-bungalow, andra dagen djur, antagligen råttor som varit på påsarna med snacks vi hängt upp – dock verkar inget tuggat på – alltid nåt! Tredje dagen vaknade hon av vad hon trodde var de tidiga fiskarna som pratade högt – men de visade sig att det var folket på festen som hållit igång hela natten.
Vi har inte så mycket att berätta om våra dagar här på Togean. Vi har solat, slöat, läst och konverserat med våra franska och spanska vänner. Det är spännande att lära känna nya människor och deras länder. Det har varit en härligt nyfikenhet från alla sidor kring personerna och kring hur livet tyr sig i de olika länderna och vi har redan blivit inbjudna både till Frankrike och Spanien. Vi siktar på Spanien till påsk då våra spanska nyfunna vänner ska vara åter från sin resa, de rackarna skulle stanna ute minst fem månader till.
Vi har, återigen, spekulerat kring vår längtan att stanna ute länge samt hur vi samtidigt är glada o nöjda över våra jobb och våra liv som vi har ändå, utan att vara borta så där himla länge. Vi funderar över huruvida nyhetens behag skulle vara något som blev gammalt för fort eller om det är något som skulle hålla i sig eftersom man hela tiden reser runt, upptäcker nya ställen och träffar nya människor. Konstaterar gör vi nog att så länge vi reser bort några långresor om året samt ser till att komma iväg på en hel del mindre kortare resor – så är vi nog nöjda och glada trots allt.. även om det finns något som nog alltid kommer önska sig en långlångresa. Men tyvärr är det nog som så att man kan inte få allt här i livet utan man får nog se till att göra det bästa av det man har, vilket vi båda är slående ense om. Hittills har vi ju trots allt lyckats med vårt årsmål, att resa bort en gång i månaden – vi har bara september, november och december kvar för att lyckas och vi har redan lite planer på gång, så det projektet ska nog ros i land.
Fransoserna lämnade oss efter några dagar och åkte vidare, det var ett långt avsked och med löften att vi ska försöka komma på besök – de tycker vi ska komma till sommaren och vi får gärna bo hos dem och ligga vid poolen – känns som ett bra upplägg tycker vi.Vi får väl se.
Tillsammans med spanjorerna har vi åkt ut på ytterligare en snorklingstripp – denna dock gratis. På vägen ut så fick vi ynnesten att se en flock delfiner på avstånd – flera av oss frågade i mun på varandra- kan vi simma med dem?! Men vår båtförare bara skrattade och svarade bestämt ”NO”. Även denna snorkling var fantastisk. Det är otroligt så mycket former, färger och liv det finns i våra hav. Man kan inte riktigt få nog av det.
Vår avfärd börjar också närma sig. Trots att vi båda är ense om att vi egentligen ville stanna några dagar till så fungerar det inte riktigt med resten av vår planerade resa. För att ta oss vidare kommer vi behöva åka, lite båt, större båt och bil och båt igen. Så vi får nog hålla oss till planen för att hinna med det vi vill hinna. Det är en familj som ska vidare åt samma håll som oss, vilket medför att vi kommer kunna dela på en del kostnader- nice tycker vi, som inte har nåt emot att spara lite pengar som man kan lägga på annat. Vi har bestämt att vi reser vidare med dem imorgon torsdag.