Uppstigning klockan halv sju, packa samman det sista, få frukost, och klockan åtta stod vi färdigutcheckade (efter att Tiias fått laga kortterminalen) nere vid vägen, där vi skulle vänta på vår buss norrut, vilket vi insåg skulle bli ett heldagsprojekt – tio timmars restid sa Lonely Planet – men vi gissade på att detta lika gärna kunde bli 11 eller så. En buss kom så redan fem-tio över och kallade ut vår destination till oss – det låter alltså som om det är den vi bett vår receptionspersonal på hotellet boka åt oss. Väldigt enkel standard, men visst, det är kanske det man måste åka om man ska norrut med kort framförhållning. Ingen komfort, som i Vietnam, ingen charm riktigt som på Sri Lanka, men det fick duga.
Resan gick genom MER av den FANTASTISKA natur, som vi sett på vägen upp och under gårdagens rundresa. Massor av underbar regnskog, massor av branta bergssidor, vattenfall och broar, på vissa ställen hade halva vägen rasat ner längs klippsidan, på andra hade stora bumlingar rasar ner vid sidan av vägen. På ett ställe hade de fällt ett träd mitt över vägen, som vi fick stanna för. På ett ställe tog vi en ranglig provisorisk bro, i väntan på att den riktiga blev färdigbyggd. Vi backade ofta för att släppa fram andra fordon (för att vägen var för smal för båda samtidigt) och stannade till lite då och då, med eller utan anledning. Allt medan de spelade musik, indisk bollywood, vad som lät som svensk dansband, komplett med jazzgitarren och någon karaoke/video med två kids, som mesiga Hanson-kopior som de även visade på bussens mest högteknologiska detalj, LCD-tvn. Från två timmar in i resan var bussen full med människor (eller ja, 3 timmar in i resan, stoppet där var på en hel timme i gassande sol) och det dividerades om säten, tjafsades om vilka som skulle sitta var och ett tag verkade de lite irriterade över att två meter skåning hade fått ett eget tvåsitssäte (eller ja, med svenska mått mätt, 1,5-sitssäten). Något som efter sju timmar blev att Tiias och Tiitin trots allt lyckades klämma in sig tillsammans på detta säte, och sedan satt resten av resan.
Total restid blev sedermera 14 timmar, på dessa slingriga, skumpiga vägar. Våra stackars rumpor! Nöjda med att vara framme checkade vi in på första bästa hotell och gick och lade oss. Vi somnade som stockar, och tog sovmorgon – ända till åtta!