Någon som minns vad som hände när vi var i Kuching, på Borneo? Att vi tappade bort något som inte var avgörande för resan men som ändå är ganska bra att ha. Det har hänt igen. I framtiden ska alla våra guide-böcker ha senilsnören.
Vi har egentligen inte så mycket att berätta för er. Vi har bytt ställe. Förra stället var liite väl sunkigt och sömnen blev halvtaskig. Jamande, eller snarare, skrikandet av katter väckte oss i morse.. sa vi att vi gillar husdjur? 😉
Det här nya stället kostar samma peng, men är betydligt bättre och närmare till vår transport som ska föra oss vidare till nästa ställe vid hutlösa 07.20 imorgon bitti. En tid som känns halvdan eftersom vi tydligen blivit sjusovare nu på semestern. Idag ringde klockan vid 08 men vi kom inte upp förrän tio-snåret. Upp o iväg för att införskaffa frukost, när vi kom till stället så såg det stängt ut o vi var på väg att gå därifrån när det kom springande en kille som ropade ”breakfast?!” vi svarade givetvis – ja tack gärna. Ensamma på stället funderade vi på om vi var sena eller tidiga. Vi trodde båda två att vi var sena.. men visade sig att vi var nog tidiga för bara en kvart senare, nåt så drällde det in frukosthungriga människor. Vi som var sena o hungriga som vargar, hann beställa först – och som vi beställde, varsina äggröror med rostebröd, rotis och frukttallrik, juice o te.
Sedan väntade vi.. och väntade.. och väntade.. och sedan kom juicen och teet. Och ju längre vi väntade, desto fler gäster dök upp i jakt på frukost – och ju mer stressad såg den kombinerade servitören/kocken/inköparen/allt-i-allon, som jobbade ensam ut att vara. Våra tallrikar kom, efter en del väntan och paus mellan, och övriga på restaurangen blängde avundsjukt på oss där vi staplade en hög med i slutändan fyra tallrikar. Mätta och belåtna skyndade vi så hem för check-out. Vi trodde vi hade tid att packa o checka ut för vi hade inte riktigt räknat med att det skulle ta 1,5 timme att käka frukost.
Packade o klara så tackade vi för oss o begav oss till nästa ställe, en i så där, 300 meter bort… där slängde vi in våra grejer i vår bungalow o stack sedan direkt ned på stranden. Röd flagg idag med och med en rejält svalkande vind… Fram med saronger o ned i sanden. En sand som är så finkorning att den till slut är överallt. Vi tillbringade några timmar i sanden o i vattnet, det är så långgrunt här att man bara kan ligga o skvalpa i de naturligt bildade ”poolerna”. Framåt eftermiddagen blåste det dock upp lite väl mycket o när vi kände att skulle vi bli mer sandbästrade så skulle vi inte ha någon hud kvar packade vi ihop o hamnade på den enda strandbaren som finns med varsin kall öl i handen… En perfekt after sun!
Hem igen till vårt nya hem, en dusch som varken var kall eller varm, lite chips och öl (nyttiga semestervanor vi har!) och ren avkoppling innan vi bestämmer oss för hur vi ska göra med den sista kvällen i den här byn innan bussen tar oss vidare imorgon bitti. Mot öarna!