Tre timmar, tops av sömn senare var det dags att ta sig upp och möta förmiddagen på Negombo town. Fullt bestämda var vi, att inte låta Jet-lagen segra och komma in i Sri Lanka time (som för övrigt är något så lustigt som GMT+5,5, alltså fyra och en halv timme före oss).
Upp, på med kläder och ut (efter att länge nog ha letat ett bra gömställe för den där bautastora pengabunten). Vi gick ut på stranden och började gå mot det håll som vi visste var på rätt håll mot Negombo Town (snarare än Beach som vi bor på). Det gick ett tag men så fick vi ge oss ut mot vägen istället.
Det är inte lätt att gå här heller. Åker man inte tuc-tuc, moppe, bil, taxi eller cykel, så åker man buss. Man går helt enkelt inte. Det finns en hel del tuc-tuc-chaufförer som vill att man ska åka med just honom, men generellt så accepterar de, olikt vissa andra ställen ett artigt nej.
Lite rådvilla stod vi i en korsning och undrade vart vi skulle bege oss. Spontant fick vi hjälp av en polsk sri-lankes som pekade ut riktningen åt oss.
Negombo Town, mellan klockan ett och klockan två är totalt överfullt av skolbarn i vit skoluniform som väntar på bussen hem från skolan. Vi kunde inte ana att det bodde så många barn i trakten.
Dagens mat:
Godis. Äckligt. Eller. Inte så gott i alla fall. Någon söt risbolls-variant med chilisting. Såg ut som en chokladboll men konsistensen var som sand.
Kycklingbaguette av något slag. Mer som ett stort korvbröd med en stark kycklingröra i. Supergod.
Lunchbuffé: Torkade grönsaker (Tiitin tyckte de smakade fisk..) Sallad på persilja, gräslök och bladselleri (tror vi). En Star Vegetable-sallad (vad nu det är. Såg ut som små uppskurna starfruits). Starkt var det i alla fall. En lankesisk kycklingcurry. Potatisar med lök och kanel och tomat. Och.. inte oväntat.. Ris.
Kvällsmat: Kycklingcurry igen, curryn god, men med ett unket illaluktande ris. Totalbetyget blir därmed bara medel.
Öl då? Sri Lanka dricker Lion, som är den typiska tropiska ölen. Smakfattig, lättdrucken, blaskig helt enkelt. Egentligen ingenting särskilt. Tyvärr.
Det viktigaste vi har upptäckt är att Sri Lankeser är allmänt genuint trevliga. Inte sällan vill de sälja något, men vi har redan kommit att prata med människor som bara är utåtriktade och sociala. Vi gillar!