Självklart var vi sent uppe, trots att det var alldeles för tidigt för oss! Vi fick stressa – packa ihop våra väskor, kolla upp de sista detaljerna med vår resa, äta frukost och kasta oss in i en taxi till järnvägsstationen. Bara några minuter senare kastar vi oss ut ur taxin, betalar och köper tågbiljetten till Beaufort – vidare till Tenom får vi lösa väl där. Nåja, tänker vi, det blir jättebra, och snart kom så tåget och rullade in på stationen, och vi tog plats.
Genom typiska miljöer, om än inte riktigt så fantastiska som vi lite förväntat oss, så åtminstone vackra tuffade vi igenom relativt fort.. Tills vi kommer och närmar oss Beaufort, och vi ser att det nog är lite väl mycket vatten på vägarna.. de hade översvämmat!
Nåja, tänker vi, vi rullar ju vidare säger vi till varandra, så det verkar ju lugnt. Tills vi kommer och rullar in på stationen och den inte går att lämna utan att vada i knähögt vatten. Perrongen var i alla fall inte översvämmad, okej, skaffa biljetterna till nästa tåg så åker vi. Det är också allt vi hinner tänka innan vi får beskedet; Tåget kommer inte att gå vidare till Tenom idag! Ajdå, där rök vår plan, hur löser vi det? Ett par andra bule (turister) skulle nog till något speciellt, för de vadade iväg i jakt efter någon buss eller liknande vidare, men vi bedömde det som lite för riskabelt för oss, med tanke på att vi inte skulle vara någonstans speciellt (vi var inte tvungna att resa där) och.. vi hade fått vada. Tiitin hade dessutom sett varaner simma omkring nära stationen, så hon var lite extra osugen att vada runt..
Vi beslutade oss, besvikna men rationella, att ta vändande tåg tillbaka till Kota Kinabalu. Vi fick berättat för oss att det hade översvämmat ganska plötsligt under den gångna förmiddagen, och att de inte riktigt visste hur snabbt eller sakta det skulle rinna undan.
Det blev till att åka tillbaka, vi valde att åter checka in på samma hotell. Vi tröstade oss med Roti Canai – vi kan aldrig åka till Malaysia utan att käka Roti, gick en sväng på stan, och hamnade till slut på strandpromenadens ”matmarknad”, där vi beställde in grillade jätteräkor – och fick till och med öl eftersom en av killarna som jobbade på stället sprang iväg till närmsta supermarket och fixade den till oss..
Och det fick sätta punkt för vår lille julafton på ett mysigt sätt.