Sista dagen vi hade på ön var tyvärr den vädermässigt sämsta – det blåste starka vindar, det gick stormmässig sjö, och det regnade stundtals. Fyra av våra vänner som skulle lämna ön denna dag, spenderade hela dagen i väntan på att vinden och sjögången skulle lugna sig, vilket den såklart inte gjort och de fick stanna till dagen efter.
Vi lämnade så Maratua, detta paradis till ö på morgonen och satte oss bak på en pickup och rullade ner till en annan pir en bit bort, som tillhör det lite lyxigare boendet på ön och en större båt än den som vårt guesthouse har. Vi droppade av vårt sällskap på en närliggande ö innan vi åkte vidare till fastlandet, och in i en väntande bil bort till flygplatsen.
Väl på flygplatsen köpte vi loungeplats (flashpackers, vi?!) och slapp därmed kaoset som indonesisk flygplats normalt innehåller. Vi klev sedan på vårt första flyg för dagen, mot Balikpapan. Vi hade sällskap hela vägen av en tysk som vi delat resorten med och som nu hängde med oss på vägen mot Jakarta. Han hade dock valt en annan kombination av flighter – vilket han fick lida för då hans planerade flight från Balikapapan till Jakarta ställdes in.
Efter mycket kaos hade han i vilket fall fått sitt baggage incheckat hela vägen till Jakarta, men (ojojoj, ett annat plan) än det han skulle flyga ner till första stoppet, Balikpapan.
I loungen drack vi Coca Cola för hela pengen (ingen alkohol här inte) innan vi gick på planet i ösregnet. Personalen lånade oss åtminstone paraplyn för den korta promenaden ut på plattan.
Vi blev så lite försenade, och den ytterst lilla marginal som vår tyska vän hade blev ännu mindre, för hans byte till sitt Jakarta-flyg. Han satt lite längre fram i flyget och var så av snabbt från flyget, när vi hade taxat till halt i Balikpapan. Han in i första bussen (där trodde vi att tiden gick ut för honom) och den gick till slut iväg.
Lite senare möter vi upp honom i säkerhetskontrollen. Där står han och dividerar med säkerhetskontrollspersonalen som menar på att han inte betalt flygplatsavgiften, och de vill att han ska gå hela vägen tillbaka till incheckningen för att betala den. Han menar på att han då kommer missa sitt plan. Den ytterst strikta indonesiska byråkratin kunde till slut göra ett undantag och han kunde springa till sitt väntande plan.
Vi tar det lugnt och köper oss lite tempeh-chips (MUMS!) och iste och sätter oss i en hörna för att vänta på vårt flyg.
En odramatisk flygning senare landade vi i Jakarta och det totala kaoset med shuttlebussar och taxis. Inte heller denna gången hade vi fått korrekt information om transferbussen till vårt hotell och åter igen blev det en taxi till hotellet, där vi fick lite mat (sämsta såkallade caesarsalladen genom tiderna), lite avkoppling och sedan sänggång för att kunna komma iväg tidigt för vår flight tillbaka till Hong Kong.